söndag, mars 2
Flustret
Okej, det var inte så illa som jag trodde, det var värre! Eller kanske inte, men det var inte sådär supermysigt och trevligt som Jenny får det att låta. Kom dit i god tid innan (läs; en kvart efter att Emma börjat, alltså 45 minuter för tidigt.) Hittade Elinor med hjälp av snälla damen i inträdet. Vem fan betalar 120:- för att komma in på flurran? FLURRAN!? Herregud, vilka människor. Fick spel så fort jag satte mig vid bordet, wäääh. Gick bra. Hade fullt bord nästan hela tiden, och de få minuter jag inte hade det, så spelade såklart de övriga spelarna i alla rutor så jag kan lika gärna säga att jag hade fullt bort nästan hela kvällen. Skickade vakterna på en trevlig kille. Han hade spelat en gång tidigare under kvällen, och höll inte koll på sin egen ruta, smartskalle. Jag visste ju såklart vilken ruta som var hans, och även han som stod bredvid men nej faan, det var inte alls hans ruta! Han hade minsann bättre kort än 12, rutan med 18, den var minsann hans! Herregud nej det är de inte, den där är din, den andra är hans *pekar* Vilket jävla liv. Vart kallad lögnare o massa sen insåg han att det faktiskt var hans ruta som hade 12, och inte 18. Men bad om ursäkt det gjorde han minsann inte. Trevlig kille. Han kom i alla fall tillbaka senare, mycket fullare. Skulle såklart spela då också. Hade bara en enda spelare vid bordet, och han spelade fullt på de rutor som var lediga, alltså 8/9 st medan den andra spelade 40 på sin längst till vänster. Drygpellen började sedan stå och skaka bordet samtidigt som han sjöng "Balt-balthazar, balt-balthazar BALTHAZAR!" Bad honom sluta för att det var irriterande. Han tröttnade så småningom men då ville han istället ha de marker som den andra killen vann på rutan bredvid hans, och vägrade lyssna när jag säger åt honom att det inte är hans marker, utan den andra killens marker. Wääh wääh, han vägrar fatta. Man kan tro att han är tre. Snackar skitsegt, drar ut på ord, pekar, glor och vägrar fatta.. Tröttnade när han tog markerna fast jag sagt åt honom flera gånger, och bad honom gå ifrån bordet.. Då vart det liv om att han inte var där för att glädja mig, utan han var där för att ha roligt, men han gick med på att gå iväg och ha roligt någon annanstans. Långt borta från mig. Äntligen blir man av med honom tänker jag. Växlar in markerna och ger dom till honom. Världens liv! Vad gjorde du med mina marker? Du tog dom! Det är färre nu! suck Jag skickade faktiskt vakten på honom. Han blev bortdragen från bordet. YES!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar